Hur räknas räntekänslighet?
Bokföringsnämnden definierar räntekänslighet som räntebärande skulder på balansdagen delat med intäkterna från årsavgifter. Resultatet är den procentuella avgiftshöjning som behövs för att täcka en ränteökning på en procentenhet.
Exempel: en förening har 30 miljoner kronor i lån och tar in 2,5 miljoner kronor i årsavgifter. 30 delat med 2,5 är 12, alltså 12 procent. Stiger räntan en procentenhet ökar räntekostnaden med 300 000 kronor, vilket motsvarar 12 procent av årsavgifterna.
Vad räknas som högt och lågt?
| Källa | Låg nivå | Hög nivå |
|---|---|---|
| SBAB (april 2025) | Under 6 % | Över 10 % – granska närmare |
| SEB | 0–5 % | Över 10 % – var försiktig |
| Nordax | 0–5 % | Över 10 % |
Varför spelar räntebindning och förfallodagar roll?
Räntekänsligheten visar hela effekten när alla lån har fått ny ränta. Lån med lång räntebindning skjuter upp effekten, medan lån som förfaller inom ett eller två år slår igenom snabbare. Noterna i årsredovisningen visar när lånen förfaller. Hemnet föreslår att du frågar mäklaren när föreningens lån ska läggas om.
Så bedömer Vixi räntekänsligheten
I Vixis poängmodell ger räntekänslighet upp till 8 av 100 poäng: under 5 procent räknas som låg, högst 10 procent som måttlig, högst 15 procent som hög och därutöver som mycket hög. Läs mer i metodiken.
Källor
- Bokföringsnämnden: BFNAR 2023:1 med vägledning för bostadsrättsföreningar (12 december 2023)
- SBAB: Föreningens ekonomi – ditt ansvar. Så får du koll på nyckeltalen (3 april 2025)
- SEB: Nya nyckeltal för bostadsrättsföreningar – så tolkar du dem (utan datum, hämtad 10 oktober 2026)
- Nordax: Checklista – så granskar du bostadsrättsföreningens ekonomi (utan datum, hämtad 10 oktober 2026)
- Hemnet: Bostadsrättsföreningens ekonomi (uppdaterad 30 september 2026)